Fiskbarn och stadsmaran.

Hej :)



Idag ringde syster vid 10 tiden och frågade om jag ville gå stadsmaran med henne, och snäll som jag är sa jag ja. jag var hos tobias så jag jorde mig i ordning och gick hem. när jag kommer hem går jag inte i Johannas rum och pratar lite med henne. sätter mig ner på golvet och kollar på fiskarna, då ser jag en lite svart sak som simmar vid pumpen, den var en lite black molly! ficken har fått en unge! :Dhaha. fort som fasiken ta den upp ur akvariet, satt den i en låten skål så ingen annan fisk skulle äta upp den. skynda sig upp till Ubbe och Kajsa och hämta en "fisk bur", kolla lite på katterna, sen hem och stoppa ner den igen. så nu simmar den där jätte gulligt :) sen efter en "stressig" morgon skjutsade mamma oss till porsön till stadsmaran. nu var ju bara frågan, var var starten ? efter några om och men hittade vi straten. sen var det bara att gå. jag hade charlie med mig, så det tog lite längre tid att gå, han var inte på humör för att gå, så det blev lite bärande. och jag vet inte hur många som har komenterat honom idag, är han verkligen så konstig ? =) men vi kom i mål iaf :)

image1


satt och såg hockeyn igår kväll också, inte så mycket att hurra för i början, men när det var 10min kvar av hela matchen vart det riktigt intressant.

snart är studenten här och så. har införskaffat alla grejer till det, klänning, skor, schal (?) och en lite väska. jätte fint!

på tal om osthyvel (inspererat av Linda;) ) ska jag kanske jobbai Norge i sommar. har sökt jobb som aupair, men man får väl se om man duger som det. men det skulle vara en jätte roligt upplevelse om man fick det. dom hörde av sig för två dagar sen, men inte nå mer sen dess. jag gillar inte att vänta. men om jag far så kommer jag verkligen sakna mitt liv här, jag kommer jag lämna Tobias, Charlie och familjen hemma. det kommer kännas. en annan sak jag kommer sakna, är mina långa samtal med Linda. hur ska jag klara mig utan dig ? du får alltid ner mina fötter på jorden, du är världens bästa kompis! jag älskar dig gumman<3 men det blir ju bara 2 månader. och 2 månader är ju en jätte liten tid av hela mitt liv.

jag kommer ihåg första gången jag såg dig Linda. det var på bussen til lillpite. jag sätt längst bak med stefan och du hängre dig över stols ryggen ch börjar prata med honom. och det första jag tänkte var "vilken fjortis". och sen efter den dagen blev vi bästa vänner. och efter ett tag fick jag reda på vad du hade tänkt om mig första gången du såg mig och det var " att jag var ett mongo och skit dryg". haha. tänk hur det kan bli gumman :) vi är inne nu på 3e året, och fort har det gått. du och jag har varit med om mycket! jag älskar dig över allt gumman. det finns ingen som du!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0